Konsten att lätta på trycket

Pappa, jag är kissnödig, letar sig ut mellan hans små läppar i samma sekund vi kommit in i affären. Nästan som ett svar på min lyckliga suck över att äntligen ha kommit fram. Han har en känsla för komisk timing, min älskade son.
Vadå, nu?, frågar jag idiotiskt. Jag ser ju på honom att det är nu nu NU han är kissnödig och det med en skrämmande styrka. Varför kommer det så plötsligt för små barn? Varför säger dom aldrig att dom börjar bli kissnödiga eller att; Pappa, jag är lite kissnödig – vi kanske ska börja se oss omkring efter ett hemlighus.

Han rör sig i cirklar över butiksgolvet. Jag är som paralyserad. Det enda jag ser är alla supertäta krångliga vinterkläder och noggrant snörade kängor och någonstans långt långt därunder, gömt under lager på lagerprincipen – en snopp. Och jag vet att allt måste av innan en pink är möjlig. Allt. För om jag ska ta av det ena måste jag ta av det andra. Allt i en frustrerande logisk kedja.
Jag säger åt honom att försöka hålla sig. Att jag bara som hastigast ska inhandla den här grejen vi kämpat så för att nå och sen- sen springer vi hem. Hon bakom kassan är vänlig och säger att vi kan låna deras toa och jag ler tacksamt och vänder mig mot Allan igen. Ser hur han har stannat upp i sitt vankande av undanmanövrar och fört ihop knäna en aning. Ögonen rullar. Kroppen är ledlös. Hans ansikte faller först det ut i ett fånigt gapande och sen stängs munnen och mungiporna letar sig uppåt i ett, trött befriat leende. Lite som när... ja, ni fattar. Ett lugn infinner sig i hela hans uppenbarelse när han rätar på sig. Han har lättat på trycket. Och det är varmt och skönt i byxorna. Tänk om det vore så enkelt för oss också.
Jag vänder mig mot expediten igen och ser att hon också sätt. Vi behöver inte prata om det. Hon förklarar bara vad det kostar. Och jag betalar. Det lämnas ingen pöl på hennes golv. Thermobyxans vattentäthet funkar turligtvis båda vägarna.

Sen gick vi hem i snålblåsten och på vägen berättade Allan om en dagiskompis som hade åtta ormar och en studsmatta hemma. Det lät ju fantastiskt tyckte jag och funderade på att bjuda in oss på en kaffe dit någon dag.


Läs även andra bloggares åsikter om barn, kiss, kissa på sig, lätta på trycket
Intressant.se