Vintern toppad - nu kan det bara bli bättre

Känsliga läsare bör hoppa över detta inlägg.

Jag tänker att; Vad fan. Låt det komma bara. Varför kämpa mer nu? Jag ser ner i toaletten och öppnar munnen.
Klockan är 00.30. Jag har smugit upp från mina sovande älsklingar för att ta den här oundvikliga, smutsiga kampen. Jag har smugit upp efter att ha legat en dryg timme och svalt tungt och tänkt att det inte kan vara sant. Att det är lite orättvist. För det är segt nog som det är. Dagarna går ändå så fort med två barn. Arbetsdagarna krymper. Jag behöver inte en kräksjuka också.
Men tydligen. Den är över mig. Jag ligger som en tom påse på golvet och känner mig bättre. Känner att det kanske bara var något som behövde komma upp. Känner något i näsan. Reser mig till sittandes och försöker fräsa. Inget händer - det är totalstopp. Jag försöker igen och tar i från tårna denna gång. Känner hur det rör sig där inne och får upp bilden av en hemmagjord milkshake som dricks med ett sugrör. Och så fastnar det en fruktbit av något slag däri och sakta sakta kan man följa dess väg genom det genomskinliga röret. Och man tar i så att man blir helt blå i ansiktet för så trögt är det. Tills; plopp! Plötsligt släpper det oförklarligt och vägen är rensad.
Jag ser förvånat på en bit falukorv som skjutits ut ur min näsa och nu sakta glider ner från det uppfällda toalocket. En stor bit. Jag borde verkligen tugga mycket noggrannare lovar jag mig själv och lägger mig sedan till rätta på badrumsgolvet igen. Nu kan det bara bli bättre, tänker jag men hade fel. Det var bara början.


Läs även andra bloggares åsikter om kräksjuka, spyor, falukorv
Intressant.se