Det som göms i snö...

Så vaknade vi till ännu en dag utan bäbis. Märkligt hur vi varje kväll är så säkra på att inatt - inatt händer det. Och sen så fort dagen gryr och det blir ljust så lägger sig all oro och pirrig förväntan tills kvällen kommer tillbaka. Som om det är mörkret som skulle sätta igång allt. Medan ljuset...

I morse sken solen. Så uppiggande, tänkte jag och steg upp glad i hågen. Jag nynnade till och med på en munter melodi. Säkert någon bollibompavinjett - typ Pomos Piano; Nu är vi här, nu är vi här, underbart att du är där, klappa pappa...

Sen tystnade jag tvärt och kände en ilning genom ryggraden. Det som göms i snö kommer upp i tö. Det som dolts av tre månader mörker och gråa moln och trista dagar träder fram i ljuset. Jag önskade tillbaka det grå.

Alla dessa små små händer.


(klicka på bilden för förstoring)


___________________________________________
Läs även andra bloggares åsikter om barn, sol, kladd, fönster, handavtryck
Intressant.se