Den olösliga patiensen

Jag har alltid haft svårt för att sova. För många tankar i huvudet liksom. Ibland är dom besvärliga - otäcka, oroliga, ekonomiska, apokalyptiska. Men ofta är det bra tankar - kreativa idéer. Filmmanus, bloggtexter, noveller eller vad som helst. Tankar som man borde gå upp och skriva ner förutsatt att man får sova ut dagen efter. Men det får man ju aldrig. Så jag jobbar hårt för att döva. Jag brukar börja med lite spel på mobilen - en patiens som rensar skallens yttre frontlinjer av tankar och tröttar ut ögonen då de tvingas koncentrera sig på den lilla skärmen. Sen lyssnar jag på en saga. Förut läste jag men nu lyssnar jag för att inte störa med ljus och blädderljud.
Senaste veckorna är det Frej Lindqvist som med sin varma finlandssvenska läser Arto Paasilinna. Jag vaggas in och somnar oftast som ett litet barn.

Men låt oss återgå till patiensen. Jag har en mängd olika sorter med varierande svårighetsgrader och igår kväll när jag låg där, extra vaken med skräckslaget uppslagna ögon bredvid Lisa som precis yttrat orden; Nu känns det lite konstigt i magen, och sedan börjat med någon slags djupandning - då valde jag det allra svåraste, överomöjliga kortspelet för det var vad jag behövde just då.
När jag kommit en liten bit in i gåtan tänkte jag att om den här patienten - den som ju aldrig går ut och säkert inte alls kan det - ändå går ut... då föder vi barn inatt.

En tjugo minuter senare lades sista kortet på plats.

Perfekt game. Bonus points; 800. Time; 30.11. Total score; 1434.

Jag var inte trött.

Jag såg på Lisa som nog hade somnat. Jag ville väcka henne och berätta men hejdade mig. Kände att med tanke på vad som väntade var det nog bäst att hon sov vidare. Jag såg på en lilla skärmen och flinade åt mina tankar. Det betyder ingenting, tänkte jag. Vad fjantigt att spå framtiden i ett kortspel. Sen tryckte jag på new game.

Om den går ut igen är det DEFINITIVT ikväll det händer, tänkte jag klokt.

Den gick inte ut. Och det kom inget barn.
Vad var det jag sa...

___________________________________________
Läs även andra bloggares åsikter om barn, patiens, spådom, förlossning
Intressant.se