Prolog

Hej. Detta är en nygammal blogg. Förut hette den Conversation och handlade till nittio procent om en pappa som hette Kalle och hans son som hette Allan. Nu heter den Pappa Kalle (& Allan) och handlar om precis samma sak - fast alltså med ett mindre förvillande namn. Den hette så - Conversation - för att min firma heter så och i bloggens begynnelse trodde jag att den skulle handla om annat - att det skulle bli massa jobbrelaterat tjafs och sånt men det blev det inte. Det blev barn istället. Och snart är dom två.

På denna blogg kommer jag att fortsätta skriva små krönikor eller kanske kåseriliknande texter om vad jag vill - precis som på Conversation - dock har jag resignerat till det faktum att jag alltid är pappa och trollbunden till och av mitt barn. Jag är ständigt pappa även då jag säkerligen kommer att skriva om annat - sånt som händer när inte Allan är med - så är han ju ändå alltid det. I tanken. I agerandet. I förarbetet. I valet. Så ja. Detta kommer att vara en pappablogg. Jag kommer att beskriva mitt faderskap, mitt barn, vår tillvaro och vår omgivning. Lisa, min fina gravida tjej, kommer finnas med i perefirin men nog inte mer än så. Jag tänker att jag låter henne vara. Likaså andra personligheter i min närvaro.

Vi kommer ha roligt. Skratta och gråta ihop och ha sköna stunder. Hoppas jag. Jag kommer leverera några inlägg i veckan. Hoppas jag. Jag kommer alltid skriva läsvärt. Hoppas jag. Det är min ambition i alla fall och det vet jag. Men en ambition och ett resultat är vitt skiljda saker så...

Skitsamma. Välkommen ombord. Nu kör vi.